Varmt duggregn och vår- försommardagen är försiktigt konfirmandgrön. Full av förväntan kommer jag med droska till det väldiga sjukhuset S:t Göran för att plocka bort gipset.
Ingela som är arbetsterapeut klipper med vana fingrar upp den hårda förpackningen. Det stiger hemska instängda ångor, som från en Krokodil- och Ormtät träskmark, från det blottade skinnet. Det är förfärligt och underbart på samma gång. Äntligen kan jag röra på fingrarna. Så enkelt, naturligt och skönt.
Det är helt klart belöningsdags. Hade det varit förr i tiden hade jag uppsökt en trivsam trottoarservering, druckit några bägare med Tjeckiskt fatöl och spunnit som en raggig Katt. Idag åker jag raka Vägen till World Class och firar med träning. Först en timmes cykling och toppar med bänkpress. Ingela på S:t Göran var mycket noga med att jag inte skulle lyfta tungt ännu på tre veckor så jag kör bara 140 kg x 10 x 3.
Lätt match. Det kommer att bli betydligt besvärligare att tuta i Greven att man på sjukhuset klart sagt ifrån att det för min del inte kan bli tal om att diska på minst 4 veckor. Han har ju gjort sådana enastående diskframsteg under min konvalescens att det vore synd om allt gick till spillo. Kris är en möjlighet till positiv förändring. Som en av föreläsarna på den turnerande ”Motivationsdagen”, igår i Göteborg, känner jag väl till detta och det är extra roligt när tankar blir till verklighet. Klart som fan att Greven ska fortsätta diska.
En kille i omklädningsrummet fnissar:
”Skrev på Facebook att jag gömt käppen fö´re nä´ru var i duschen förra veckan och helvete vad folk blev arga på´me.”
”Det är bara handikappade som får skoja om handikappade” anmärker jag och drar den mest ekivoka handikappvits jag känner till. Det är den om Helen Keller, som var såväl blind som stum och döv, och frågan är varför hon onanerade bara med en hand?
Killen flämtar förväntansfullt.
”???”
”Jo det var därför att hon stönade med den andra.”
”Öh….hö hö.” Tror inte att polletten riktigt trillade ned men vad gör det när försommaren går i ljusgrön kjol, det är fredag och gipset ligger och stinker för sig själv i en soptunna på S:t Göran.
Jasså var han så dum;-), mer på nivån ”gömma saker” fast lite kul var det. Skönt med gipset av och vilket träningsfreak du är, fast i betydelsen entusiastisk och fantastisk, kan ju betyda lite av varje annars. Du är fantastisk med att vara uthållig med träningen och hitta motivationen, ja man mår ju hur bra som helst efteråt, det är belöningen:-) och så kan man ju äta så mycket gott som inte syns:-). Trevlig helg!
”Försiktigt konfirmandgrön” – det är genialt!
Men tack Bia! Vad rar du är!
Många varma hälsningar från
Täppas