Dyster morgon till den grad att köket känns som en kyrkogård. Müslin, filen och téet sörjer. Jullan och Greven tuggar tysta som två gravstenar. En är trött och en är djupt deppad. Tugg tugg. Vad har de att hänga läpp över, de är ju inte ens vuxna.
Tar tåget norrut. Lyssnar på en bok ”Pappa och kriminell” om familjer där fadern är ett svekfullt svin. Synnerligen upp-piggande.
Jättendal är trots allt som en efterlängtad Vitsippsbukett och jag och de andra gubbarna har möte om Gammelhusets bortblåsta plåt-tak. Vi står på gräsmattan, inte ännu grön, och talar om enkel och dubbel falsning, ytbehandling och antikvarisk merkostnad. Fåglarna hänger i träden och skränar som Glada Huliganer.
Ringer Felix. Han ligger på Rikshospitalet i Oslo med dundrande feber och en så svår halsinfektion att det knappt hörs vad han säger. Och du våren, just nu kan du stoppa upp dina Liljekonvaljer någonstans.
Frukostämningen hänger i.
Imorgon är en annan dag, hoppas det inte börjar snöa också:-). Usch Felix tycker jag synd om, måste vara bra eländig om han hamnat på rikshospitalet, men tur kanske så han får hjälp. Hoppas han fort blir bättre och bra!