Helvetet är ett relativt ställe. Någon har förlorat sin familj i en bombräd medan någon annan har sumpat en Tennismatch. Båda upplever detta som ett jävla helvete.
Skulle Dante, när han nedsteg i helvetet, ha haft glädje av en sådan där Coach som Arbetsförmedlingen förser somliga arbetslösa med?
Coach kommer från, och hör hemma i, sportvärlden, och har börjat användas inom vissa arbetsledande funktioner. Inget fel med det men skulle Jesus klarat sig från korset om han haft en coach?
Hur uppnådde Buddha Nirvana? Hade han en smygcoach?
Om varje skoltrött barn fick en coach, blev det bra då?
Är inte drömmen om coachen som lösningen på allt det samma som idéen om att man kan köpa sig fri från allt ont, alla svårigheter och livsproblem?
När jag ska duscha efter att ha cyklat mig svettig på gymmet är det ingen coach jag behöver utan någon som kan hjälpa mig att knyta en plastpåse över gipset. En snubbe några skåp längre bort har en flickvän som skadat och opererat knäet. Han fattar precis vad jag vill ha; en medmänniska med flinka fingrar och ingen coach.