Vid 21-tiden är det min tur att hålla låda i den gamla bardelen på Köja Fjällhotell. När Nilsson följt mig dit, Greven ville inte ledsaga då han förväntade sig att jag skulle berätta en massa pinsamheter om honom och den nyanlända H var trött och hade gått och lagt sig med boken ”Morgon i Jenin”, var det fullt pådrag med barndisco och en massa tjofaderittan. Det såg mörkt ut för det talade ordet men när Janne påannonserade mig blev det tyst.
Jag berättade en del historier ur senaste boken ”Berättelser om djur”, fick några frågor om arbetet med ”Ring P1” och hörde mig själv komma upp med några saker jag aldrig berättat förr. Det blev en fin stund då vi alla satt runt ett slags Lägereld och det talade ordet var den enda underhållningen. Det var som förr i tiden då den enkla muntliga framställningen inte hade konkurrens från TV, Film eller digitalt raffel. Publiken var mestadels rätt mogen men där fanns även några yngre som Amanda och hennes kompis Malin.
Idag 6,5 km i Skidspåret och H var min fjärde skidledsagare för denna vecka. Mackor med Brie, Salami och Saltgurka + kaffe och apelsiner. Förutom några praktvurpor var turen storartad. H hade inte fått nog utan körde själv ytterligare 3,5 km. Somnade själv nyduschad under en filt och så kom TM och lilla Hjördis. Den lilla är skeptisk mot oss vuxna men sitter gladeligen i Grevens knä och tittar på ”Mowgli” i TM:s iPhone.
Nilsson har återvänt till Stockholm vilket är tråkigt och var i hela friden håller Gävledamerna hus? Måste ringa och fråga Christer.
Jag är verkligen kass på sådant där socialt umgänge, men nog lät det förbaskat trevilgt. Nog hade jag velat vara där.
Du är rolig du. Orsaken till att inte Gävledámerna inte kom i år borde du ha förstått. Mannen blev kvar i Strockholm. /Christer