Det är trångt och rejält snuskigt i Grävlingsgrytet. Avgnagda ben, exkrementer och bitar av wellpapp och härsken mossa. Luften i det trånga utrymmet är så bedagad att den får en nyöppnad burk Surströmming att likna den allra klaraste alpluft.
Vaknar i det rum jag delar med Greven. Han snusar och sover, obekymrad över det ovädrade rummet.
Egentligen är det inte synd om honom. Vi har det bara lite stökigt. Han är ingen Grävling utan en medelklasspojke som haft turen att födas i ett av världens rikaste länder.
Hör på morgon-Ekot att det bor ungefär 500 miljoner barn i slumområden runt många av jordens stora städer. Miljön och förhållandena där får vårt eget Grävlingsgryt att framstå som den lyx det i verkligheten är.
Idag gör Jullan och Greven en dagsutflykt till Åre medan jag åker lite längd med den nyligen anlände Nilsson. Han är nyhetsproducent på Radiohuset vid Gärdet så vi har en hel del att skvallra om. Väderleksrapporten talar om plusgrader men än ligger snön metertjock.
