Koftväder med vind som nyps och solen så lågt att den bara smygtittar strax över horisonten. Fåglarna har dragit söderut. Det är bara Palle och jag kvar.
Tillsammans demonterar vi studsmattan och flyttar ställningen så långt åt sidan att inte plogtraktorn kommer åt den. Fjädrar och själva mattan hamnar i gammelhuset.
Sist plockar vi in utemöbeln. Över den hänger ord och meningar från gamla samtal, goda maträtter, kliande myggbett och skratt.
Nu har de där trämöblerna gått in i sig själva, den Stora Ensamheten och vi bär in dem nakna på logen.
