Ligga i sängen och käka godis.
Lyssna. Ljuden i gränden. Barn som förs till och från de närliggande dagisarna av sina tappra föräldrar. Eller är det barnen som utan att konstra är de verkliga hjältarna. Alla gör så gott de kan.
Lyssnar på DN som har en hovsam anmälan av Guillous nya bok. Det verkar vara en modern historieskildring lika medryckande som böckerna om Arn Magnusson. Berättelsens framåtrörelse lika skicklig som personporträtten är platta. Den ska jag läsa.
Precis färdig med ”Svart Himmel” av Arnaldur Indriðason och läst av Pale Olofsson. Den äldre polismannen Erlendur Sveinson är borta någonstans på östkusten och den yngre och mer hetlevrade Sigurdur Ouli frontar. Barn som far illa i Reykjavik, lömska torpeder och slemma bankmänniskor som lever ytterst lyxiga liv på den uppblåsta vulkanekonomins rasbranter. En bra deckare och det är inte bara det att personerna har Isländskt exotiskt klingande namn; de är också trovärdigt gestaltade.
En vänlig man från TV4 inbjuder till ”Champagnelunch” med Malou. Vi ska tala om djur (min bok) och en av de andra gästerna, en sångare från Piteå, ska ta med sin Jämtspets.
Leker med tanken på att i direktsändning plocka fram och fumla med en Spottkobra. Det kunde bli riktigt bra TV när ormen slinker iväg, kameramännen skräckslagna lämnar sina kameror och studiokvinnan ringer desperata larmsamtal till polisen och Jonas Wahlström.
Du påminner något om Astrid Lindgren;-) hon låg? eller satt och funderade lite så där i dina banor men sen tror jag när hon skrev ned det blev det något redigerat:-) men hon berättade att hon hade hemskt roligt åt sina historier själv:-). Din idé med ormen låter jättebra, hela programmet skulle få ett lyft:-)