Solen hänger som en förhörslampa över landskapet. Tänker på den där februarikvällen när jag var hos Björn och åt. När jag gick hem i iskalla stjärnnatten hade plogbilen gjort nya vallar och suddat ut ingången till gården. Björn ringde men mobilens batteri lade av. Efter en stund kom han pulsande i sin polarutstyrsel och hjälpte mig tillrätta.
Ja jösses, det var då det.
Nu är Grekvärme. Nu är dalgången en illhet wokpanna. Nu visslar grannen hjärtskärande och dissonant. Han mår inte bra men kämpar på med en glad trudelutt.
Flugorna surrar i fönstret. En geting kommer in, brummar, och försvinner.
Greven deppar. Han tycker att bada nere vid badstranden suger. Hela skiten är bara fett för mycket. Han och hans vänner hänger ändå vid badplatsen. Motvilligt. Nu har han fått med sig de andra. Nu tycker de också att allting stinker. Livet kliar. Det är ett helvete.
Jag föreslår att de ska ses på kyrkogården, deppa och elda slaktavfall.
Sommaren är en utmaning för oss alla.