MÅTT

Felix berättar att en tjejkompis till en av hans vänner hade en exotisk Orm. Hon var mycket förtjust i den där ormen och hon tyckte så mycket om den att hon brukade ha den ihopringlad i sängen när hon sov.

Plötsligt ändrade ormen sitt beteende. Två nätter i rad sträckte den ut sig bredvid henne rak som ett kvastskaft.

Hon blev alarmerad och ringde Skansens ormexpert Wahlström. Denne berättade att när en orm gör på det viset tar den mått på ett tilltänkt byte för att utröna huruvida den kan sluka det.

Nu har hon inte längre någon orm.

Är detta en s.k. ”klintbergare”?

Tänker på begravningsentreprenören i en dammig Westernhåla som av bara farten tar kistmått på nyss anlända främlingar.

3 tankar om ”MÅTT”

  1. Absolut en klintbergare. Har hört en variant av den här för någon månad sen. Det var min dotters kompis bekant som hade ormen. En kille, som inte ringde Skansen utan en annan expert. Men det är klart, det är nog många olika ormar som gör så här och är sugna på att mumsa i sig sina ägare när dom ändå finns så nära till hands. Så varför inte?

  2. Hmm, tror också att det är en klintbergare Hur ska ormarna i naturen hinna mäta sina byten på detta sätt? Där biter de bara tag och hoppas på det bästa…

  3. Jag brukar skoja lite och säga som så att, hobbyzoologer som mäter sina mexikanska dvärgpytonormar och vägrar inse att dom aldrig blir större, men dagdrömmer om en grön anakonda bör tänka om för det är inga lämpliga husdjur. Va f.. inte ens billiga damparfymer görs av orm-urin, förr var det alltid piss från köttätande fyrfotadjur helst myskoxar i rakvattnet, men nuförtiden är väl de mesta syntetiskt.
    Faktiskt har det hänt att även Klintberg har fel, självsäker som han verkar, mer än ett par av hans skrönor är faktiskt sanna. Dock knappast den omtalade.

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.