Dalgången vänder sitt ansikte mot solen och ler. Det luktar koskit när bonden dyngar ut, och gödslar. Späd grönska, hav av Vitsippor och en yrvaken Huggorm på byvägen.
Går runt byn och vädrar alla goda dofter.
Funderar över debattartikeln i fredagens SvD där representanter för de utvecklingsstörda skriver att, utan att specificera vilka det handlar om,”kulturföreträdare skriker ut ” att uppmärksamheten utvecklingsstörda fått på senare år handlar om lyteskomik. Vidare framhåller de det positiva i att denna grupp lyfts fram och synliggörs.
Artikelförfattarna är naiva så det förslår när de kapitulerar inför den mekanism de säger sig strida mot. De gillar inte ett samhälle där somliga röstas bort men tycker det är ok med dokusåpa med utvecklingsstörda.
Verklig omsorg om en marginaliserad grupp förbyts till ytligt TV-kändisskap, och, de är nöjda. Vill vi ha ett samhälle där endast den som varit med några minuter i TV accepteras?
Inte heller ska man låta sig störas av att uppmärksamheten till stora delar är av kommersiell natur. Men är de verkligen så enfaldiga att de tror att ICA använder utvecklingsstörda i sin reklam för att förbättra världen? Ett reklamhål i TV4 kostar skjortan och det finns helt enkelt ingen som satsar så stora pengar utan att vilja få flerfaldigt tillbaka. Just nu är utvecklingsstörda gångbara investeringar.
De som medverkar på film, i teater och TV vet förmodligen inte riktigt vad de håller på med. Det gör däremot de normalsstörda som finns i kulisserna.
Inte många vågar debattera dessa frågor. Vem vill framstå som en elitist vilken endast vill se A-Människor. Det är just detta som är så genialiskt; Frågan är självförslutande.
Det gör att ansvarig för Glada Hudikteatern på sin avlönade arbetstid kan resa land och rike runt, föreläsa om hur han skaffade kardborrband åt teaterensemblen och stoppa gaget i egen ficka.
Om alla de som okritiskt omhuldar användandet av utvecklingsstörda frågade sig själva vilken människosyn de egentligen har tror jag många inte vill se sig själva som några som skrattar ÅT. Naturligtvis vill alla skratta MED.
När kommer Coca Cola-reklamen där handikappade av alla sorter skrattande släcker törsten med ett lyckligt glas Cola?
Om nu locket lyfts av för handikapp i reklam följer här några reklamfilmsynopsis:
Snutt 1:
(Närbild) Hand doppar chips i sås.
(Närbild) Förtjust människoansikte som slukar ett chips.
(Helbild) Person i rullstol som hoppar högt ett par meter med stol och allt.
Speakertext: Vår Dipssås är så läcker att den får lama att hoppa högt.
Snutt 2:
(Kameran följer en blind person) som med käpp, mörka brillor och hund oroligt nalkas en monter med 60 sorters tandkräm. När den blinde utan att tveka tar en VISS förpackning hörs lyckliga fioler och personen blir stolt, överförtjust och ler brett mot kameran med Gnistrande Vita Tänder.
Speakertext: Vår tandkräm är så överlägsen att t.o.m. en blind kan hitta den.
Komik och komedier måste vara bland det mest tragiska o deprimerande som finns. det går ju ändå bara ut på att driva med folks utseende och svagheter.
Man kan bara välja mellan cash o röda korset i pantautomaterna på ica. Hur många idag har förtroende för röda korset.
Bra Täppas, att du bidrar med lite nyanser! Jag är mycket kluven i frågan.