Bin Laden hann knappt kallna innan han hivades i havet. Detta ledde till några rätt saftiga konspirationsteorier i tisdagens Ring P1. En man hävdade att han dog redan 2007 och att det således var en docka som insatsstyrkan sköt och kastade i havet. Ketchup?
Ytterligare en annan inringare sa bestämt att han lever.
Obama och hans fränder såg enligt tidningsuppgifter det hela i realtid på en skärm i Vita Husets mysrum. När ligger den rullen på nätet och varför kallades Bin Laden för ”Geronimo”under operationen?
En Friidrottare undrade om vägen i Göteborg som är uppkallad efter Patrik Sjöbergs styvpappa och tränare bör döpas om. Efter en del kringelikrokresonemang tror jag vi enades om att människor med sjuka böjelser under historiens gång kommit undan med sina äckliga sidor om de varit framstående inom något område. Även Djup Synd är relativ.
Som programledare för Ring P1 både bör och ska man reagera och t.o.m. visa känslor (i alla fall om det är förenliga med SR:s avtal med Staten). En gång sa en hög SR-chef, skapligt rund under fötterna och öppenhjärtig, att det var kul när jag tappade humöret. Jag vet inte om det var så underhållande idag när en man på blodigt allvar menade att mobb-offer får skylla sig själva och jag blev förbannad. Ja, jag mobbade honom. Och, jag skäms inte.
Efter sändningen kom Maxime och Therés in till Lotte, Peter och jag. Vi åt sockerkringlor, drack kaffe och vägde vart ord på guldvåg.
Det är aldrig den mobbades fel att han/hon blir mobbad! Om andra tycker att den personen är någon man inte vill ha att göra med så håller man sig på artigt avstånd och uppför sig som folk ändå. Den som mobbar andra vet innerst inne att hon (det är oftast en hon, åtminstone i vuxenlivet) är en ömkansvärd person utan inre styrka. Ytlig ”låtsas-styrka” kanske det finns gott om, de är som ballonger, men petar man på de så sjunker de ihop till ingenting och det enda som blir kvar är en sladdertacka.
Något jag däremot inte förstår är hur det kommer sig att man som mobbad inte tar sig ur situationen? Om jag blir utsatt på nätet så kan jag kanske låta bli att läsa skiten och byta mejladress exempelvis. Hur kul är det att mobba någon som inte läser eländet? Eller om jag blir mobbad på jobbet, drevet går och ingen som stöder mig? Sök annat, om så vad fanken som helst bara jag tar mig därifrån med hälsan i behåll. Upp med hakan och var handlingskraftig.
Och alla ni fegisar, som bara håller tyst och är medlöpare: Fy skäms! Ni är världens störta lortar utan självrespekt och självkänsla.
Har nu lyssnat flera gånger på denna karl som anser att de mobbade får skylla sig själv och som den hobbypsykolog jag är tänker jag att detta måste vara urtypen för just en mobbare. ”Det är inte mig det är fel på utan det är du som gör att jag måste mobba dig”. ”Du får faktiskt skylla dig själv”.
Alla har rätt till en åsikt, hur korkad åsikten än är, men man behöver ju faktiskt inte låta dumheter stå emotsagda. Tack Täppas, för att du sa till honom att det var det mesta korkade du hört på länge.