Det är utsålt och flera hundra meter lång kö som står och trampar i snön. Till slut är alla på plats. Vinterkläder in i garderoben och musiken som strömmar ur högtalarna är psykedelisk med sånger som ”I wanna go to Mars”. Publiken är blandad med allt från 20-åringar till gubbar som jag.
Någon sa för ett tag sedan att Roky blivit lågmäld med känsliga ballader.
Jo Tjena Mors! Bandet rullar igång som en sinnessjuk ångvält och Roky gastar:
”It´s a cold Night för Aligators
It´s a Cold Night for Dogs”
Han låter som en krokodil vilken blir levande flådd med ett barkjärn men med tanke på sakernas tillstånd i världen känns han bra mycket sannare än Christer Sjögren.
Det är skrovlig och kanske tusenhövdad publik som sjunger med i:
”I walked with a Zombie”
Felix säger att det är fullständigt underbart och jag kan bara hålla med. Dessutom sväller mitt fadersbröst av stolthet när min son får smaka levande kultur och verkligen gillar det.
Gatorna är ödsliga när vi traskar hemåt. Uppsluppna röster tränger ut ur en bar, en grävskopa lastar idogt snö på en lastbil och vi trallar på melodin:
”Two Headed Dog”
Why Does Rudolf know its christmas? He looks at his calen-deer