På väg från gymmet plockar jag upp lite produkter på Munkbrohallen. Det är måndag och jag är sugen på potatisgratäng.
Skalar potatisen med osthyvel eftersom potatisskalaren är på rymmen. Förväller den skivade potatisen och blandar med gul lök, mängder med vitlök, salt och peppar och slår på en halvliter grädde. Täcker med ett generöst lager riven Västerbotten. Skjuts in i ugnen.
Lägenheten fylls med den behagliga doften av potatis, ost och vitlök.
H kommer hem febrig och lägger sig under duntäcket med värmeflaskor och fårskinn. Jullan steker kycklingfilé och kramar över citron.
Det blir en dundergratäng och Greven äter dubbla skogshuggarportioner. Jullan och jag äter också så mycket gratäng & kyckling att vi äntrar Nivå Paltkoma
Det är då telefonen ringer. Först H:s men den ligger så oåtkomligt till att hon inte hinner svara. Strax ringer min och det är M. Hon låter vänligt pärsig. Hon undrar när vi kommer?
Då slår insikten ned som en rökgranat. Vi är bjudna på middag och det har varit mycket prat om denna bjudning. Ett fasligt pyssel har M och hennes man haft för att få alla på plats samtidigt. En grundlig planeringsprocess har resulterat i detta datum. Idag måndag.
De står där med grytorna fyllda, vinet luftat och servetterna brutna men vi har glömt.
Dessutom är vi redan mätta likt Ormar som svalt varsin Antilop. Ett Mint-flarn och vi skulle spricka på direkten.
Fadäsen är ett faktum och det är bara så Grymt Pinsamt.