Fredag och gränderna är inbäddade i fluffluff-snö. De annars hårda stadsljuden sugs upp och försvinner in i allt det vita. Det luktar vinter, saffran och kokt potatis mellan husen.
Men vad hjälper det nu när jag är så förfärligt sugen på alkohol? På spisen i ombonade stugvärmen puttrar en jättelik proteinbomb, en ekologisk kyckling i vitlök, gul lök och rött vin. Det doftar himmelskt och tänk ett glas rött till den färdiga kycklingen.
Suget ropar från det inre av var cell. Det var ett par månader sedan jag drack någon alkoholhaltig dryck och under den tiden har jag inte haft lust att dricka. Nu är jag sugen. Rejält törstig.
Samtidigt vet jag det mesta om alkohol.Ett glas är alltid för lite. Minst tre, helst fyra ska det vara. En behaglig inre dimma och en annan, lätt berusad, tidsuppfattning.
Man blir dum i huvudet av alkohol och kanske är det en del av magin. Semester. Gone Fishing.
Åt lunch med Mats på Järnet. Sjömansbiff och isvatten. Mats talade om stadsarkitekten och om ett väldigt högt hus, närmast ett torn, som några vill bygga. Men inte Mats. I alla fall inte just där det är planerat.
Pratar med snubben som äger stället, denna krog för lunchande affärsfolk och om kvällen hemvist för törstiga Gamla Stan-bor. Järnet är ingen turistfälla.
Vi pratar om olika stammisar och han berättar att det stryker med en per år. Törsten övergår från trivseldrickande till ett Svart Bottenlöst Hål och så vips! Har någon trillat över kanten.
Jag skulle kunna vara en av dessa rödnästa suicider. Ett fryntligt blint fyllo med en satans rökhosta och vidrig andedräkt.
Mats ska upp Klockan 02.00 och dela ut tidningar fram till 07.00. Han berättar om frustrerade människor som strax före gryningen besvikna vinglar hem från krogen. De sparkar in bildörrar och välter papperskorgar. De har inte haft kul och kan inte se fram mot något annat än en grym baksmälla, suddiga minnesfragment och en öm fot.
Nu ska jag hälla upp ett glas juice.