Det ligger trattkantareller överallt i huset. Kommmer mitt i natten till gården, mitt andra hem, i Jättendal efter en fin kväll på Bokia vid Vängåvan i Sundsvall. 110 glada bokälskare utstrålade värme som lyckliga kakelugnar.
Ronny från Nordanstigs taxi kör mig de sex milen längs mellankoliska E4 till Jättendal. TullaMaja, som med sin dotter Hjördis tagit några dagar för sig själv, har lagat varma mackor med trattkantarellstuvning som vi glufsar i oss innan jag tuppar av under duntäcket. Ute är det snudd på nere vid nollstrecket.
Vaknar till en vidunderlig höstdag och vi tar en promenad runt byn.
Äppelträden på gården dignar av äpplen som jag inte har tid och möjlighet att ta hand om. Det är också en yoga; att känna sin gräns och inte bli galen över allt man inte får med i detta liv.
Sjön ligger spegelblank säger TM och det luktar höst. Träffar Stefan Hansson, en riktig kraftkarl, eller som F förklarade för K: ”Stefan är stark på det där riktiga viset, inga upp-puffade gymmuskler utan stark som resultatet av att han alltid jobbat hårt med kroppen
Stefan lyfter mig som om jag vore en hönsfjäder.
Vi stöter också ihop med kattkidnapparen Bosse. Han finns ordentligt beskriven i min bok ”Kärlek mellan frysdisken och hundmaten” och när jag frågar om min, OBS MIN katt är hos honom börjar han slingra sig som en orm och prata en massa goja. Hotar honom med stryk och han erkänner, katten är hos honom, men påstår samtidigt att vi har ”Delad Vårdnad”. Den karlen har ingen skam i kroppen och jag funderar på att strypa honom med en rökt ål som katten Morris sedan får äta upp.
Vi skiljs dock som vänner, detta är en ”make love – not war”-dag och Hjördis gurglar i vagnen. Vilken dag! Den är så fin att man kan bli förbannad.
(klicka på bilderna)