Björn ringer från Hälsingland. Ute är det höst och naturen kroknar. Månen står hög och hel som en glänsande ost på himlen och han sitter i fönstret och tittar på sin Cheva. Gräset är tovigt och utvuxet men vad fan, det är ingen id att klippa det nu. Bilen glimmar av magiskt månsken och himmelsk imma i lacken. Björn är som en Marskatt som fått korn på en katt av det motsatta könet. Hela världen kan ta sig därbak men nu är det bara han och hans Cheva.
Han försöker förklara känslan för mig. Jag som retat honom för denna bensinslukande Amerikanska Tårta i olja, plysch och läder är hans vän och jag skriver detta för att nästa gång jag anländer till Hudiksvall C vill jag bli hämtad i denna bil. Jag skiter i miljön. Jag fattar: Det är kärlek.