Går ned genom Gamla Stan på väg till gymmet. Måste sitta i roddmaskinen för att få bort den klibbiga känslan i kroppen efter valet. I gränderna råder en sordinerad och närmast tryckt stämning. Inte sedan Ny Demokrati har vi haft ett Pajasparti i riksdagen. Men de var i alla fall lite kul och kul är inte det första jag tänker på när jag hör namnet Jimmie Åkesson.
På gymmet var stämningen också dämpad men däremot var alla mycket hjälpsamma och öppna. Som ”Det är hårda tider nu och det är bäst vi håller ihop”
Trösttanke: Det finns inget ont som inte har något gott med sig.