Seriös och allvarlig Teaterkonst har sin trogna men statistiskt sett begränsade publik.
”Glada Hudikteaterns” föreställningar går för fulla hus och deras initiativtagare reser runt och pratar med en närmast Messiansk status. Ingen säger ett ont ord om teater där skådespelarna huvudsakligen består av Utvecklingsstörda plus några Normalstörda.
Många som aldrig skulle sätta sin fot på Dramaten, kanske för att de där skulle känna sig underlägsna och kulturellt lågstående, älskar att gå på ”Glada Hudikteaterns” föreställningar och efteråt säger de:
”Tänk vad duktiga de är och man ser verkligen hur roligt de har” Ungefär som om Skådespelarna bara genom att vara skapta annorlunda än de flesta, i kraft av sin belägenhet, gör det bra. Det är inte så lite Freakshow besläktad med den gamla Lantliga Varietén där Kalven med två huvuden iförd en Balettklänning dansar foxtrot till tonerna av en Småväxt, det som förut kallades dvärg, som spelar Tvåradigt Dragspel med näsan.
Om Politikerföraktet rör till allt inför valet vore en idé att låta ”Glada Hudikteatern” bilda regering.
Många skulle säga:
”Tänk vad duktiga, fina och bra de är”
De som hade en avvikande uppfattning skulle inte våga säga ett knyst av rädsla för att verka fördomsfulla och därmed göra bort sig. Äntligen skulle det bli lugn och ro i detta land och alla kunde dansa fram som i en enda stor lycklig Dansbandstävling.