Varje torsdag när jag befinner mig i Stockholm promenerar jag med min gubb-kompis Urban runt hela Djurgården. Han är psykiater och vi vänder och vrider på tillvarons mysterier. Under alla årstider har vi gått där och alltid stannar vi vid samma lilla Lusthusliknande paviljong för att röka och pinka. Joggare flåsar förbi, en Dagisgrupp tjattrar och i träden sitter fåglarna och har sig. Vår yttre dialog blandas med den inre och tankarna driver som molntrasor över en för övrigt tom himmel.
Idag stod träden som köttiga klorofyllplymer över en Augustifet parknatur.
Kunde inte låta bli att åter tänka på artikeln i tidningen igår om Kjell-Olov Feldts prostatacancer och hur den lett till att det finfina samliv han haft med sin Birgitta Von Otter upphört.
Tankar snurrar som tankar gör och jag kom att tänka på en jättelik snubbe, stor och bred som en Lagårdsport, som jag träffade i Karesuando. Han berättade att han suttit inne för att han en gång vid en fest som hölls på hotellet vid Riksgränsen krossade Feldts käke på flera ställen. Alla har sina speciella meriter och jag undrar om inte käkkrossaren heter Conny Ceder. Killen är ingen Hjärtekrossare utan en käkdito.
Det var en privat fest och enligt historien ville Feldt ovillkorligen komma in. Ettrig som korta killar ofta är försökte han kila mellan benen på den väldige Ceder. Istället för att komma in blev han stoppad av Ceders fotbollsstora näve och sedan gick det som det gick.
Men det där var länge sedan och nu är nu.
Urban säger något om Teater och Psykoanalys när en bil stannar till och det är ju snubben som hade den exklusiva herrekiperingen på Västerlånggatan, den som nu blivit en Turistfälla, och som nu driver Café på Djurgården.
Han berättar att han just köpt ett jävla bageri för 150 miljoner och med den dådkraften undrar jag hur gammal han är nu för tiden?
”67” meddelar han och fortsätter ”och jag äter Viagra”.
Begriper endast vagt vad detta har med Bageriköpet att göra men jag antar att detta är det sätt som gubbar pratar på.
”Cialis är mycket bättre” säger Urban och jag med en mun. Han kan ta sina degblandare och stoppa upp någonstans för vi vet vad vi pratar om.
Därefter går vi vidare in under träden och talar om åldrande, hans dotter D-uppsats och om ett barnbarns konfirmation.
Björn ringer på mobilen och säger att han ordnat ett deal beträffande Småländska Signalkräftor inför nästa vecka när jag kommer upp till Hälsingland igen.
Vi är alla gubbar som gör saker tillsammans.