Lyssnade på Lena Sundströms dokumentär i TV4 igår kväll. Den handlade om några av dem som skrivit taskiga mail till henne bl.a. efter den underbara boken ”Världens lyckligaste folk”
Dokumentären var, med all respekt, inte så upphetsande. Att somliga Sverigedemokrater är rätt korkade kom inte som någon chock.
H, alltså hon som bland mycket annat är verksam som min hustru och jag satt tätt samman och hon syntolkade bilderna. Hon var nyduschad och lättklädd och det var en trivsam stund. K var på bio med dotter J och hennes kille.
Allt var helt i sin ordning till jag idag läste DN:s ”Insidan” om mäns potensproblem. Många män blir oroliga om deras snoppar inte står som antennerna på utryckande polisbilar när de är nära en kvinna. Ringde omedelbart till H och undrade om jag borde ha gjort närmanden? Hon sa bestämt nej. Man kan vara nära utan att penetrera och hålla på .
Kvinnor är inga vandrande okomplicerade hål och karlar är inga permakåta djur.
Men varför var det ingen stake i dokumentären? Kanske för att objekten var så tråkiga och att Sverige borde lyda råden från Lena Sundströms egen Danmarkbok och inte låta de främlingsfientliga ange tonen i debatten.
Jo, jag höll på att glömma Täppas; alla män ÄR djur. Brott, våld, översitteri, tuttar och rumpor i fokus, snoppar i luften mm, det är er arvedel. Lyssna på Irene Wachenfeldt (då varande ROKS). Annat är det med oss kvinnor, vi är en bättre sort. Skulle vi styra världen vore den mycket mjukare och finare.
Hej hopp!